alef geffenblad  

sängen i teorin

säng_f

Ibland, öppnar sig hål i tillvarons underlag. Det är lufthål, mikroskopiskt små, oerhört lätta. De framkallar hos sina tysta bärare en porositet (inte att förväxla med permeans), som på ytan låter dem förena sig med sin omgivning. Du sjunker in i den och ut ur dig själv, vilar, så att säga, från delar av varande, och de rum du beträder antar med tiden en smak av dig. Din hud, och världens hud, blir som om oskiljaktiga till form, färg, struktur, konsistens. Mjuk och slät som du, ditt naknaste yttre. Sårbar, blödande som ditt inre. Så småningom, efter långa år av förflytande, har hela din livsvärld utvecklat en kopia av ditt nervsystem; en hjärna precis som din lurar inom varje vägg.

14.10.18